Lena gott & blandat

Kroppen värker eller mest benen men slut i hela kroppen och känner mig överkörd av en ångvält. Det är mycket nu, mycket på jobbet, mycket tankar om basket, mycket med basketen, lägenheten, mitt liv ja om allting! Längtar riktigt till söndagen efter sista matchen och jag sitter i bilen på väg till världens håla nämligen Baggården. Ska bli skönt att komma bort bara för några dagar, ledig mån-ons. Jag (mamma) bokade bussbiljett hem idag och jag kan nog åka lite skidor på f.m på onsdagen eller iaf göra nått på onsdagen. Ska bli otroligt skönt att komma bort och bara ta det lugnt. 

Kom hem från match idag mot Alvik och känner ingenting eller jo klart en massa tankar som snurrar och en del lättnad en del sorg men en massa ? Fast ändå så vet jag hur det ska bli, fast ändå är framtiden så oviss, lite skrämmande att tänka på den. Nää skiter i de nu, har 3 matcher kvar. BK Järva borta och de ska vi bara vinna över åhh så taggad inför den matchen och förra matchen hemma är jag ändå (trots förlust) lite nöjd med min insatts. Sen har vi Järfälla hemma och borta och visst även om vi kommer åka på pisk så ser jag fram emot dessa matcher tok mycket. Vi har inget att förlora, bara allt att vinna. Jo en sak kan vi förlora och det är våran stolthet men det är väl de då. Men behåller vi den så!!!

Sen så ja imorgon blir man ett år äldre och för första gången ska jag vakna upp själv och inte fira med mamma och pappa alls på födelsedagen. Valde visserligen detta själv, då Maria och Susan kommer på middag och så firar jag med mamma, pappa och Magnus och Lina på fredag när de kommer. 

Läste nyss en grej som beskriver det hela lite just nu. Kom in på en blogg och läste bla detta om helekopterlooken... Jag far runt som ett rotorblad. I huvudet känns det som om det är små små helikoptrar som kör in i varandra, slåss om det väldigt lilla utrymme som faktiskt finns där. Och med rotorbladen i huvudet springer jag i ett litet hjul som bara går runt runt.