Promenaden avslutades med nygräddade våfflor
Garpen kom hit till Täby och vi hade bestämt att vi skulel ta en långpromenad men Lukas runt Mörtsjön. Det var lite kyligt ute även om solen stod på och värmde upp lite men efter ett tag så rann tårarna på en. Under promenaden så han vi prata om en massa saker och det var fram och tillbaka och även så kom det in lite analyser i det hela.
Vi han också med en del gamla fotbollsminnen och då vi som lag trotsade våran coach och sa NEJ! Vad säger man som tränare när 15 st 13 åringar bara säger NEJ?
När Lukas gick ut på isen blev Susan nervös och ja jo det blev jag ju också lite, han fick inte gå så långt ut. Men inegn av oss förstod de som åkte långfärsskridskor på sjön. Eller det var inte på hela sjön utan bara på en liten del av sjön. De måste varit tokiga jag skulle då aldrig gått ut på sjön.
Garpen och Lukas
Lukas ute på isen
Jag och Lukas
När vi nästan var hemma sa vi det att det är lika trevligt att träffas och gå en promenad som att träffas över en fika. Ja och nu har vi varit duktig och varit ute och gått i dryga 1 ½ timme. Men det där med nyttiga sprack nästan så fort vi kom hem. Mamma och pappa ställde till med våffelkalas och vi tackade inte nej till en våffla eller två. Det är ju trots allt våffeldagen på tisdag och jag lär då inte få några våfflor då.... Jag kan inet minnas när jag senast åt våfflor, men med lite eftertanke kan jag det visst. Det var vid rönningeby en varm vårdag efter partaj och jag och Mutola gick en av våra många analysrundor ;)
